Resultaten av vår vetenskapliga forskning publiceras på:

Tyvärr har denna forskning ännu inte översatts. Testa att översätta den med Google Lens.

Sensorisk överbelastning efter hjärnskada (ABI/TBI): neurologiska symtom, neurofatigue och resultat från vetenskaplig forskning

Sensorisk överbelastning efter hjärnskada är ett komplext neurologiskt fenomen som kan uppstå efter en förvärvad hjärnskada (Acquired Brain Injury – ABI), inklusive traumatisk hjärnskada (Traumatic Brain Injury – TBI), stroke, hjärntumör, hjärnskada orsakad av syrebrist (hypoxi), hjärninflammation (encefalit) eller andra former av hjärnskada.

Efter en hjärnskada kan hjärnan få svårigheter att bearbeta stora mängder sensorisk, kognitiv och emotionell information. Vardagliga sinnesintryck som buller, starkt ljus, flera samtidiga samtal, en stressande miljö eller en ansamling av sinnesintryck kan överstiga hjärnans förmåga att bearbeta information. Detta kan leda till sensorisk överbelastning och uttalad neurofatigue.

Vanliga symtom vid sensorisk överbelastning är huvudvärk, yrsel, svårigheter med koncentration, ökad känslighet för sinnesintryck, emotionella förändringar, mental trötthet och begränsningar i vardagliga aktiviteter.

Samtidigt visar resultat från vetenskaplig forskning att sensorisk överbelastning också tillfälligt kan förvärra redan befintliga neurologiska och kognitiva symtom. Hos vissa personer kan dessa förändringar kvarstå under längre tid. Dessutom kan sensorisk överbelastning tillfälligt orsaka neurologiska eller kognitiva symtom som tidigare inte fanns eller inte var tydliga. Till exempel kan vissa personer under eller efter en period av sensorisk överbelastning tillfälligt eller under längre tid uppleva svaghet i ena sidan av kroppen, neurologiska bortfall, minskad muskelstyrka, talsvårigheter, kräkningar, balansstörningar, epileptiska anfall eller andra neurologiska förändringar.

Dessa neurologiska och kognitiva symtom kan uppträda paroxysmalt (episodiskt eller övergående). Typen, svårighetsgraden och varaktigheten av symtomen varierar mellan olika personer och kan påverkas av faktorer som hjärnskadans plats och omfattning, fysisk och psykisk hälsa, tillgänglig energi under dagen, ansamling av sinnesintryck och individens återhämtningsförmåga.

Syftet med denna information och den vetenskapliga forskning som den bygger på är att öka den globala kunskapen om sensorisk överbelastning efter hjärnskada och att stödja personer som lever med förvärvad hjärnskada (ABI), traumatisk hjärnskada (TBI), stroke eller andra neurologiska tillstånd, samt deras familjer och vårdpersonal, i att bättre förstå detta ofta förbisedda neurologiska fenomen och dess påverkan på vardagsfunktion och livskvalitet.

Denna information bygger på resultat från vetenskaplig forskning och presenteras på ett tydligt och tillgängligt språk samtidigt som medicinsk noggrannhet bevaras. Varje person med en hjärnskada kan uppleva sensorisk överbelastning på olika sätt. Typen av symtom, deras svårighetsgrad, varaktighet och kombination kan skilja sig betydligt mellan olika individer.

Viktigt: Nya, plötsliga eller oväntat allvarliga neurologiska symtom — såsom plötslig svaghet i ena sidan av kroppen, nya talsvårigheter, medvetandeförlust eller epileptiska anfall — ska alltid bedömas medicinskt för att utesluta andra orsaker, såsom en ny stroke eller ett annat akut neurologiskt tillstånd.

Definition baserad på vetenskaplig forskning:

- Generell neurovegetativ obalans* (autonoma nervsystemet) med kamp, flykt eller frys-respons och/eller
- En kortsiktig eller långvarig försämring av neurologiska och kognitiva hjärnskador och/eller
- En kortsiktig eller långvarig presentation av neurologiska och kognitiva hjärnskador.

Bilden nedan visar alla (möjliga) symtom från sensorisk överbelastning som identifierats i vår vetenskapliga forskning.

Definition av ”Överstimulering till följd av hjärnskada”

DEFINITION

Utifrån forskning har definitionen av ”Överstimulering till följd av hjärnskada” förfinats ytterligare. Detta har resulterat i följande definition:

Överstimulering till följd av hjärnskada är ett tillstånd som kännetecknas av en utmattande situation av neurologiskt ursprung, vilken uppstår när mer kognitiv, emotionell och sensorisk (inklusive proprioceptiv och vestibulär) information (i form av stimuli) tas emot än vad hjärnan kan bearbeta.



Detta kan leda till:

• en allmän obalans i det neurovegetativa systemet* (det autonoma nervsystemet) som innefattar en kamp-, flykt- eller frysreaktion och/eller
• en kortvarig eller långvarig förvärring av neurologiska och kognitiva symtom på hjärnskada och/eller
• en kortvarig eller långvarig uppkomst av neurologiska och kognitiva symtom på hjärnskada.
  
  Det kan förekomma enskilda symtom eller kombinationer av neurovegetativa, neurologiska, kognitiva eller emotionella symtom på hjärnskada.

Symtomens svårighetsgrad kan variera beroende på antalet stimuli, huruvida stimuli ackumuleras eller inte samt den dagliga energinivån. Symtomens svårighetsgrad kan skilja sig åt från person till person och kan påverkas av hjärnskadans placering och svårighetsgrad, det allmänna fysiska och psykiska tillståndet, personlighetsdrag, utvecklingsstörningar eller ångeststörningar och i synnerhet även ytterligare sinnesstörningar, som kan uppstå akut eller utvecklas långsamt, samt exempelvis användning av läkemedel.

Definition av neurovegetativa besvär = sjukdomssymtom som kan uppstå när det autonoma nervsystemet, som självständigt (utanför viljans kontroll) styr olika organ, är i obalans. 

Forskningsinstitutet Soffos, dr M. Schüsler, dr J.A.P. van Haastrecht och A. van Schaaijk – expert inom neurologi / lektor

Möjliga symtom:

• Neurotrötthet (hjärntrötthet)
• Huvudvärk
• Yrsel
• Dubbelseende
• Synstörningar eller synsvårigheter
• Illamående eller kräkningar
• Balansproblem
• Förvärrad smärta eller förvärrade smärttillstånd
• Tinnitus (ringningar i öronen)
• Svårigheter att tänka klart
• Känsla av att huvudet är överbelastat
• Tryckkänsla i huvudet
• Ataxi (ostadig gång)
• Lätt feber eller feberkänsla
• Svaghet eller förlamning på ena sidan av kroppen
• Epileptiska anfall
• Kraftlöshet eller allmän svaghet
• Kramper eller muskelspasmer
• Sömnsvårigheter eller ökat sömnbehov
• Ökad känslosamhet eller gråt
• Plötslig urinträngning eller avföringsträngning
• Talsvårigheter eller otydligt tal
• Svårigheter att förstå vad andra säger
• Känsla av värme eller kyla
• Irritabilitet eller ilska
• Känsla av att hjärnan och kroppen tillfälligt slutar fungera

Allmänna symtom

• Plötslig och uttalad trötthet med behov av långvarig återhämtning.

• Känsla av fullständig utmattning.

• Trötthet till extrem utmattning.

• Lätt förhöjd kroppstemperatur.

Neurologiska symtom

• Huvudvärk (varierande intensitet).

• Känsla av ett spänt band runt huvudet.

• Tryckkänsla i huvudet.

• Epileptisk aktivitet eller epileptiska anfall.

• Ökad hjärtfrekvens, snabbare andning eller kortvarigt andningsuppehåll.

• Skakningar, muskelstelhet och ökad risk för fall.

• Frekvent blinkande eller slutna ögon.

• Illamående eller kräkningar.

• Tillfällig förlamning av ansiktsmuskulaturen.

• Halvsidig förlamning, domningar i den drabbade kroppshalvan eller nedsatt motorik.

• Kortvarig medvetslöshet eller förändrad medvetandegrad.

• Nedsatt koordinationsförmåga.

• Nedsatt artikulationsförmåga.

• Plötslig trängning att kissa, ha avföring eller diarré.

Kognitiva symtom

• Oförmåga att delta i ett samtal eftersom hjärnan försöker skydda sig mot ytterligare sinnesintryck och överstimulering.

• Svårigheter att hitta rätt ord.

• Stamning eller stammande tal.

• Svårigheter att tänka klart och upplevelse av långsamt tänkande.

• Nedsatt koncentrationsförmåga.

Känslomässiga och beteendemässiga symtom

• Ökad irritabilitet eller aggressivt beteende.

• Blir mer känslomässigt påverkad än vanligt.

• Hyperaktivitet eller ovanligt ökad aktivitetsnivå.

• Gråt eller lätt till tårar på grund av utmattning.